Portrait of smart schoolchild standing at blackboard and doing sums
Boksluten för ”välfärdsföretagen” 2015 avslöjar många företag med mycket höga vinster, där ägarna snabbt blivit mångmiljonärer.
Allra lönsammast är det att driva boenden som HVB-hem. Men de nya välfärdsmiljonärerna finns inom alla skattefinansierade företagssektorer.
I november presenterade Ingemar Reepalu utredningen om välfärdsföretagens vinster. Hans slutsats var att företagen hade omkring fem miljarder i ”övervinster”. Utredningen visade att lönsamheten var dubbelt så hög för företag inom den skattefinansierade välfärdssektorn, jämfört med tjänstesektorn som helhet. Vinstnivån skiljer stort mellan olika sektorer. Lägst avkastning har företag som sysslade med sjukvård, i mitten fanns de som är verksamma inom hälso- och sjukvård och i topp ligger företag som är inriktade på sociala insatser.
Det stämmer med de siffror som Rött tagit fram. De visar också stora skillnader mellan enskilda företags vinstnivåer. När det gäller privata förskolor, skolor, äldreboenden, HVB-hem och boenden för personer med funktionsvariationer är det tydligt att möjligheten att göra mycket stora vinster (alltså ha höga vinstmarginaler) ökar i takt med ”kundernas” svårigheter och utsatthet.
Förskolor och skolor för ungar utan svårigheter ger lägst vinst, medan HVB-hem och boenden för personer med till exempel neuropsykiatriska diagnoser, med demens, med missbruksproblematik eller barn på flykt genererar de allra högsta vinsterna.
För skattepengarna har inte använts för att hjälpa dessa utsatta medmänniskor. Istället har det varit raka rör till ägarnas plånböcker. På kommande sidor listas de flesta av de företag som flitigast skott sig på våra skattepengar.
Så här har vi räknat
Som mått på de mest lönsamma företagen har vi använt vinstmarginal, som är företagets vinst i förhållande till omsättningen. Vinstmarginal är ett mycket grovt mått på lönsamhet. Även en liten skola kan ha en stor vinstmarginal om ägaren låter en mycket liten del gå till elever och verksamhet och en stor del av skattepengarna gå till sig själv.
Omsättningen är i huvudsak de skattepengar företag får för att till exempel driva ett äldreboende. Vinst är det som är kvar när alla kostnader som löner, lokaler och annat dragits ifrån.
Välfärdsutredningens utredare Ingemar Reepalu anser att det inte är rimligt att ägarna ska få avkastning på omsättningen – som ju nästan enbart är skattepengar. Utredningens förslag är istället att avkastningen ska bero på hur mycket egna pengar som ägarna satsat i företaget. Ägarna föreslås få möjlighet att ta ut en avkastning på 7 procent samt statslåneräntan på operativt kapital. Operativt kapital kan sägas vara det kapital som behövs för att driva verksamheten, vilket ungefär motsvarar de pengar ägarna satsat själva.
Välfärdsföretag i skola och utbildning har i dag en vinstnivå på i genomsnitt 34 procent på sitt eget insatta kapital. De allra flesta siffrorna här är från senast tillgängliga bokslutsår; 2015. Uttryck som ”de senaste fem åren” gäller alltså till och med 2015. I siffrorna ingår inte ägarnas löner. Inte heller de stora vinster som görs när bolagen säljs. Oftast köps de upp av större bolag efter några år.
Svaga elever är ”lönsammast” Antalet barn som går i privatägda skolor fortsätter att öka. Kommunerna köpte elevplatser för drygt 40 miljarder 2015, en ökning med nästan sex procent från året innan. Allra störst vinst gör i allmänhet skolor som riktar in sig mot barn som behöver extra stöd och specialundervisning.
Montessoripedagogik verkar också vara en lönsam pedagogik. Uppsala montessoriskola var den skola med högst vinstmarginal som vi hittade i boksluten för 2015. Företagets sammanlagda vinst efter finansnetto är nästan 18 miljoner de senaste fem åren. Av dessa har 12 miljoner delats ut till ägaren. Samma ägare driver även Uppsala Montessori AB, som också har många vinstrika år bakom sig. Från det bolaget har nästan 10 miljoner delats ut i aktieutdelning.
Bli miljonär på förskolebarn
Inom grundskola och gymnasium har skolkoncernerna blivit allt större och tagit en allt större del av marknaden. Men inom förskolan är de vinstdrivande företagen i allmänhet mycket mindre. Överlägset störst inom förskolan är den riskkapitalägda skoljätten Academedia, som via dotterbolagen Pysslingen och Vittraskolorna driver fler än hundra förskolor. Näst störst är Inspira förskolor som 2015 hade en omsättning på 325 miljoner och en vinst på drygt 16 miljoner kronor.
Två norska koncerner har också etablerat sig i Sverige, Norlandia och Ulna Förskolor med en omsättning på vardera omkring 100 miljoner och en vinst på fem till sex miljoner kronor per år. Lönsamheten i förskoleföretag är i allmänhet betydligt lägre än i företag verksamma i grundskolan och gymnasiet.
Men visst går det även att bli miljonär på förskolor. Som till exempel Upptäckarna AB i Älvsjö. Stockholm stad sålde 2008 fyra av sina förskolor i Älvsjö för 805 000 kronor, sedan dess har Upptäckarna AB drivit förskolorna. Fram till 2015 är företagets sammanlagda vinst drygt 33 miljoner, omkring tio miljoner av dessa har plockats ut som utdelning.
Störst vinst på utsatta och svaga
De lönsammaste ”kunderna” inom välfärdssektorn är samhällets mest sårbara. Det är personer med utvecklingsstörning, personer med sociala svårigheter eller neuro psykiatriska funktionsnedsättningar.
Lönsamt är också att ha en affärsidé som inriktar sig mot missbrukare, personer med utvecklingsstörning eller flyktingbarn. Ingemar Reepalu visar i sin utredning att det görs stora vinster inom många välfärdsföretag. De större företagen gör oftast störst vinster i kronor räknat, men har en lägre procentandel vinst. Men synar man boksluten för bolag som inriktat sig på HVB-hem, gruppboenden och behandlingshem så är vinstnivån mycket högre.
Många företag hamnade utanför vår vinstlista för att de hade en något lägre vinst just 2015. Till exempel Pilevallens behandlingshem och skola som vänder sig till ungdomar som varit utsatta för övergrepp, sviktande omsorg eller har neuropsykiatriska diagnoser. 2015 har vinstmarginalen fallit till drygt 13 procent. En mer vanlig vinstmarginal under senare år för bolaget har annars varit mellan 30 – 40 procent och 2009 var nästan hälften av de pengar som företaget tog in i vårdavgifter och skolpeng ren vinst. De senaste tio åren har företaget delat ut 26 miljoner i aktieutdelning.
Ett annat företag som sticker ut är Utslussen vård AB som driver boende för barn och ungdomar med sociala problem och flyktingförläggning i Boden och Uppsala. Ägaren Fabian Lindesjö har delat ut 27 miljoner i aktieutdelning under åren. Företagets sammanlagda vinst de senaste fem åren var 46 miljoner. Med på listan över de lönsammaste företagen finns även flera från de större vårdkoncernerna. De som är verksamma inom denna sektor är Attendo, Ambea, Frösunda, Humana och Team Olivia.
Vinst på äldre
Även om de stora vårdföretagen ofta konkurrerat ut mindre företag så finns det även mycket vinstrika mindre äldreboenden.
Och även när det gäller äldreboenden så verkar det som att vinstnivån stiger med de boendes svårigheter och utsatthet. Låt oss titta lite närmare på företaget med den näst högsta vinstmarginalen – Gästhemmet Edsbyns slott.
För 15 år sedan tog sjuksköterskan Kajsa Hjelte Terves över äldreboendet Gästhemmet Edsbyns slott. Det gick bra och hon utökade med andra boenden som Silverhöjden på Lidingö.
För tidningen Entreprenör berättar hon om sin glädje över den nya borgerliga regeringen och den nya politiska majoriteten i Upplands Väsby som 2007 beslutade om att lägga ut kommunens hela hemtjänst på privata entreprenörer. Det gjorde att hon beslutade sig för att bygga ut och fördubbla antalet platser. Företaget fick 2014 priset Årets vårdgivare av de privata vårdgivarnas organisation Svensk vård – där hon själv varit aktiv.
I prismotiveringen påtalas företagets omtanke om människor i livets slutskede och att företaget är ett föredöme inom branschen.
Och visst har hon lyckats bra. Hennes äldreomsorgsföretag har varit mycket vinstrikt och tillåtit henne att ta ut omkring 40 miljoner kronor i aktieutdelning de senaste tio åren. I slutet av 2015 såldes företaget till Vardaga.
I moderbolaget som hon har kvar kan man se att det där samlats nära 90 miljoner i vinstmedel.