I förskolan är personalstyrkans storlek oförändrad, samtidigt som barngrupperna bara växer. – Barnen har rätt till en bättre verksamhet och vi har rätt till en bättre arbetsmiljö, säger Elisabet Lagerfors som har arbetat som förskolelärare i elva år.
Inne på Le Petit Café i Göteborg ljuder funkig sjuttiotalsmusik som dämpas något av de tunga sammetsgardinerna. Förskoleläraren Elisabet Lagerfors har kommit direkt från jobbet. Vi slår oss ner i senapsgula soffor och ser tisdagsrusningen maka sig fram ute på Linnégatan. Elisabet Lagerfors har promenerat hit från sin arbetsplats.
– Det här har varit en bra dag, säger hon med ett ansiktsuttryck som är lika delar glatt som förvånat.
Elisabet Lagerfors har arbetat som förskolelärare i elva år. Idag jobbar hon i en kommunal förskola i området Majorna/ Linné, där barngruppen består av 36 barn. Elisabet Lagerfors berättar att vistelsetiden för barnen har ökat under de senaste åren, jämfört med när hon började.
– Barnen stannar längre nuförtiden, eftersom föräldrarna jobbar så mycket, säger hon och rör om i sitt kaffe.
I höstas gick det att läsa om Elisabet Lagerfors förskola i flera olika medier. Då hade hon och hennes kollegor varit tvungna att skicka hem barn, eftersom grupperna var så stora att de inte kunde garantera barnens säkerhet. Flera andra förskolor i Majorna/ Linné var också drabbade. Sedan dess har läget förbättras, men barngrupperna är fortfarande för stora.
– Det här skulle kunna vara en helt fantastisk verksamhet, men det blir i många situationer reducerat till barnpassning. Även om det har blivit lättare att få in vikarier nu jämfört med i höstas, så innebär det inte att förskolan har samma personalstyrka som när ordinarie personal är på plats.
– Arbetsbördan ökar dramatiskt även om vi får in en vikarie, eftersom de oftast inte vet om rutinerna. Och vissa personer är inte lämpade att arbeta med barn överhuvudtaget, säger Elisabet Lagerfors och skakar på huvudet.
Arbetsmiljön påverkar även privatlivet
Elisabet Lagerfors berättar att hon har blivit mer känslig för ljud och inte längre orkar lyssna på musik på vägen hem från jobbet. Hon märker även av många fysiska tecken, som stelhet i ryggen och mer huvudvärk nu än tidigare. Det är inte ovanligt att detta håller i sig under hennes lediga tid.
– Vissa helger undviker jag att träffa folk, för jag orkar helt enkelt inte.
Att barngrupperna är såpass stora påverkar både lärarna och barnen. Elisabet Lagerfors beskriver att hon och hennes kollegor får tumma på sina ambitioner hela tiden, eftersom tiden inte räcker till.
– Det finns människor som brinner för detta yrke och vill göra jättebra saker för barnen, men det ges inte möjlighet att utföra det. Det är en katastrof.
Skolverket kom nyligen med nya riktmärken som ska bidra till att förskolan blir bättre både för barnen och de anställda. Tanken är att det ska vara max 15 barn per grupp, beroende på barnens ålder.
– Det som verkligen kommer göra skillnad är just färre barn i grupperna, säger Elisabet Lagerfors med eftertryck i rösten.
– Barnen har rätt till en bättre verksamhet med mer vuxennärvaro och vi har rätt till en bättre arbetsmiljö.
På Linnégatan plingar ettans spårvagn ikapp med cyklister som försöker undvika snålblåsten. Idag har det varit tre årstider i Göteborg och lagom till att vi skiljs åt skiner solen.