Vad betyder ett svenskt Natomedlemskap, egentligen?
-Svenska Freds, en organisation som sätter fredlig konflikthantering i fokus, ser Natoansökan som en historisk felprioritering som snarare förstärker det spända världsläge vi befinner oss i, än ger oss säkerhet, säger Kerstin Bergeå, ordförande Svenska Freds, som nyligen släppt en gemensam rapport tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen.
I SVT Agenda i söndags tyckte varken försvarsminister Pål Jonson (M) eller före detta försvarsminister Peter Hultqvist(S) att det var nödvändigt att lagstifta mot utplacering av kärnvapen på svensk mark i samband med Sveriges nu, kanske, efter många krypande turer, möjliga Natomedlemskap.
I samband med Folk och Försvars rikskonferens i Sälen nyligen publicerade däremot Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen en gemensam rapport om vad ett medlemskap i Nato skulle innebära för Sverige i praktiken. Med en helt annat ton och ett helt annat innehåll.
Här underskattas knappast riskerna med ett svenskt Natomedlemskap. Tvärtom understryks att Sverige som Natomedlem bidrar till den ökande militariseringen och polariseringen i världen.
I december 2023 skrev Sverige och USA på ett avtal som ger amerikansk militär tillgång till 17 svenska regementen. Militäravtalet med USA kom som en chock för många, likaså de eftergifter Sverige har gjort till Turkiet och de avsteg Sverige gjort från sin tidigare nedrustningslinje.
Att Nato är en kärnvapenallians, och att det är osäkert vad det innebär för Sverige, lyfts på flera ställen i rapporten. I Sveriges försvarsavtal med USA saknas också en skrivelse om att kärnvapen inte ska föras in i Sverige, något som är med i tex Norges avtal.
I rapporten nämns även vad som hände i Belgien, där den dåvarande utrikesministern försäkrade att regeringen aldrig skulle godkänna kärnvapen – men att amerikanska kärnvapen ändå placerades ut där 1963.
Rapporten lyfter också att både den nuvarande svenska högerregeringen och den föregående svenska socialdemokratiskt styrda regeringen, har sagt att det inte finns skäl att ha kärnvapen i Sverige i fredstid – men att det är otydligt vad den hållningen innebär. Vad gäller i ett mer tillspetsat läge? Och vem fattar beslutet om när det ska sluta gälla?
”I nuläget har ingen av Natos kärnvapenstater uttalat vilja att placera kärnvapen permanent i Sverige. Det finns däremot inga garantier mot att sådana förfrågningar eller påtryckningar skulle komma i framtiden, i en situation av ökade spänningar eller krig. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda riksdagspartier som anser att en policy inte räcker, och som därför under 2023 motionerat för att Sverige ska införa ett förbud mot införsel av kärnvapen på svenskt territorium och att detta också ska gälla i krigstid” noterar rapportförfattaren Rebecka Lindholm Schulz.
– Det är skrämmande att vi går med i en kärnvapenallians utan att det svenska folket vet vad det kommer att innebära. Frågetecknen är många också om vilken roll Sverige kommer att ta inom Nato. Vi hoppas att den här rapporten kan rikta ljuset mot vad ett medlemskap i kärnvapenalliansen kan innebära, även om frågorna fortfarande är oroväckande många, säger Kerstin Bergeå, ordförande på Svenska Freds.
Hela rapporten här:
https://www.svenskafreds.se/app/uploads/2024/01/sverige-i-nato_svenskafreds_slmk.pdf
Steadfast defender, Natos största övning sedan kalla kriget. Internationalen
SVT Agenda från söndag 28/1 om Sverige och Nato, med gästerna Peter Hultqvist fd försvarsminister(S) Pål Jonsson, försvarsminister (M) och Emma Berginger (MP) försvarspolitisk talesperson.
https://www.svtplay.se/video/jJy5QpW/agenda/son-28-jan-21-15?info=visa