Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent, men alltfler experter frågar sig om det verkligen är det bästa sättet att få ordning på svensk ekonomi.
– Riksbankens kraftiga räntehöjning kommer i kölvattnet av Åkesson/Kristersson-regeringens häpnadsväckande passivitet, kommenterar Ali Esbati, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.
Riksbanken var inte enig, två ledamöter ville höja styrräntan med mindre- 0,25 procentenheter. Men det blev alltså 0,5. Samtidigt flaggar man för åtminstone en höjning på 0,25 procent till, antingen i juni eller september.
”Inflationen är fortfarande alldeles för hög och den underliggande inflationen har under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat”, skriver Riksbanken i sitt pressmeddelande.
Riksbankschefen Erik Thedéen bedömer att de här räntehöjningarna kommer att pressa ner den höga inflationen.
”Med den förda penningpolitiken väntas inflationen sjunka tillbaka i år och nå målet under 2024.”
Samtidigt visar storbankernas kvartalsrapporter ökade vinster. Handelsbanken redovisar en rörelsevinst på 6 586 miljoner kronor för första kvartalet. Det kan jämföras med vinsten på 5 307 miljoner kronor motsvarande period i fjol. Den andra storbanken SEB visar i sin delårsrapport för första kvartalet en vinst på drygt 7,8 miljarder kronor.
En ny rapport från SCB visar att svenska hushåll har den tredje högsta skuldsättningen per invånare i EU, framförallt gäller det en hög andel bolån som ökat i takt med att vi haft låg ränta länge, men också allt högre priser på bostadsmarknaden. Svenska hushåll är högt skuldsatta och väldigt sårbara för just räntehöjningar, medan bankerna fortsätter att göra stora vinster, på grund av just de höga bolånen. Fler svenskar har också valt rörlig ränta än i andra EU-länder och det har ökat på sårbarheten.
Är verkligen höjd ränta rätt väg att gå, frågar sig bland andra Andreas Cervenka, Aftonbladets ekonomiexpert, när han kommenterar räntehöjningen, och pekar just på den höga belåningsgraden i Sverige som ett problem.
– Vi har också mycket mer skulder i företag, som till exempel i fastighetsbolag, påpekar Andreas Cervenka.
Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ali Esbati nämner flera andra åtgärder som skulle ha betydligt bättre effekt på inflationen än räntehöjningar, som ”att pressa fram en överenskommelse med/mellan matjättarna och sänkta taxor på exempelvis kollektivtrafik och barnomsorg”, kommenterar han på twitter, och fortsätter:
– Riksbankens kraftiga räntehöjning kommer i kölvattnet av Åkesson/Kristersson-regeringens häpnadsväckande passivitet. Sverigepriser på el skulle tryckt ned inflationen i storleksordningen 1,5-2 procentenheter.