Med stadiga steg i politiken

– Nu är det upp till oss att driva fackrörelsens värden i de politiska rummen och göra samhällsdebatten rimlig igen. Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiske talesperson
Ali Esbati är redo för fight.

När jag träffar Ali Esbati på hans arbetsrum i riksdagen har klockan just ställts om till vintertid. Novemberregnet smattrar mot fönsterrutan och Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiske talesperson erkänner att han knäckte sin första julmust häromdagen.

– Haha, ja jag vet att det är tidigt. Jag har en ganska avslappnad inställning till julen. Mitt tips är att inte bli nedmalen av krav på att allt ska vara perfekt. Det kanske är blasfemiskt att säga, men jag brukar alltid gilla mellandagarna för att andra inte jobbar så mycket, och då får jag inte så mycket mail. Då får jag tid att sträckläsa böcker, vilket gör mig lyckligare.

Men det finns tillfällen och ställen då det måste finnas krav. Där det måste vara ordning och reda.

Arbetsplatsen är ett av de ställena. Fram till oktober i år har 34 människor dött på svenska arbetsplatser. 40 om man räknar med människor som inte ingår i den svenska arbetsmarknaden men omkommit i arbete i Sverige.

– Sverige har varit i världsklass när det gäller att minimera olycksantal och öka säkerheten inom industrin. Nu ser vi hur dödsolyckorna ökar igen. Vissa byggen är till exempel rena dödsfällor. Orsaken är bland annat långa underleverantörskedjor.

Nu har ordning och reda lagts ut på entreprenad och resultatet blir att ingen äger ansvaret menar Ali Esbati.

– Den som vinner en upphandling har jättebra ordning och reda, men den som faktiskt gör arbetet är inte anställd där utan anställd i andra eller tredje hand, hos någon som tas in för att ”fixa en grej”. Och det är då det brister i säkerhetstänk och kunskap.

Arbetsmarknad och fack

Ali Esbati jobbade med fackliga frågor redan under sin tid på norska tankesmedjan Manifest. Efter att han kommit in i Sveriges riksdag för Vänsterpartiets räkning, som ersättare 2013, fick han direkt efter valet 2014 en plats i arbetsmarknadsutskottet, där han ser fram emot att sitta kvar.

För den som inte är en av Ali Esbatis nästan 35 000 Twitter-följare kan nämnas att det är en mix mellan söta katter och retweets av långa marxistiska essäer han postar. Men även vassa politiska analyser. Inte sällan är det just på Twitter han ställer de politiska motståndarna mot väggen.

Nu vill han se att både riksdag och regering gör en kraftsamling för att stoppa döden på arbetsplatserna och minska olyckorna.

– En del bolag är rent kriminella rakt igenom. Vi behöver förbättra arbetet gällande arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöverket måste få ett tydligt uppdrag att inspektera mera. Skyddsombudsuppdraget måste förbättras. Till exempel måste regionala skyddsombud kunna komma in på arbetsplatser där det finns kollektivavtal men ännu ingen medlem i facket.

Socialdemokraterna har fortfarande en stark dominans inom den fackliga rörelsen framhåller han. De uppfattas fortfarande som ”Partiet” – i singularis.

– Det är inget att sitta och gnälla över, vi behöver förändra det genom eget arbete och vi är många som försöker göra just det. Det ska vara naturligt att vara fackligt aktiv och vänsterpartist. Vi har ju många medlemmar som arbetar fackligt, men vi behöver bli bättre på att prata fackliga frågor på till exempel partiföreningsmöten.

Han framhåller att Vänsterpartiet har en väldigt noggrann och övervägd arbetsmarknadspolitik, men att frågorna inte får tillräcklig plats i media.

– Det är ju helt vansinnigt. De flesta vuxna jobbar större delen av sin vakna tid, ändå är det väldigt lite av de frågorna som syns i TV och radio.

Antirasism en tidig drivkraft

Idag har rasismen och de snabbt växande klyftorna istället berett vägen för en höger som visar en råare sida. I nyhetsflödet är det ofta bilden av ”det otrygga Sverige” och ”tuffa tag” som får gå före frågor som lett fram till just det: Växande klassklyftor, demontering av välfärden – och inte minst – förfallet av den svenska modellen.

När Ali Esbati själv gick med i Vänsterpartiet, i början av 1990-talet, gjorde han det på grund av sitt antirasistiska engagemang. Då hade Ny Demokrati just gjort entré i riksdagen.

– Jag har alltid varit vänster men det som gjorde att jag tog steget och gick med var i hög utsträckning Ny demokrati, och vad som då kändes som ett plötsligt uppflammande av främlingsfientlighet och rasism. Det blev en borgerlig regering 1991 och det var mycket som förändrades väldigt fort.

Projektet Ny Demokrati havererade. Idag har istället SD pressat sig upp i rekordsiffror och ett blåbrunt block tar form i riksdagen. Och det är inte bara i sin arbetsvardag Ali Esbati märker detta. Ali Esbati var en av dem som tog sig levande från Utöya. Något har hänt med samhällsklimatet sedan dess, konstaterar han.

– Det har helt klart gjort att saker blir mer nära och alarmerande på mer än bara en intellektuell nivå. Ett samhällsklimat som är hetsigt, där det sprids påståenden om en PK-konspiration och om muslimer som tar över, sänker på ett omedelbart sätt trösklarna för en annan typ av agerande från folk. Inte att alla går och skjuter någon, men någon som kanske redan är labil eller på gränsen gör värre och farligare saker än vad den annars skulle ha gjort.

Flyttar fram sina positioner

Han menar att de var många som hoppades att terrordådet på Utöya skulle leda till ökad debatt om högerpopulism och rasism, och om hur den vuxit i både Sverige och våra grannländer.

– Ska man summera har det tyvärr inte blivit så. Det blev snarare att många krafter av det slaget flyttade fram sina positioner – normaliseringen fortgick kanske ännu snabbare.

Men han poängterar att det finns motstånd. Trender vänder. Det har exempelvis gått sämre för både norska Fremskrittspartiet och Dansk Folkeparti på senare tid, och en tydligare och starkare vänster växer fram.

– Det finns starka ljuspunkter idag, säger han bestämt.

– Vi blev inte ett av världens mest jämlika länder av en slump, det var vi i vänstern och arbetarrörelsen som drev fram det. Schyssta arbetsvillkor ska vara en självklarhet i Sverige. Jämlikheten är en av de viktigaste nycklarna för att inte bara förändra människors liv, utan också förändra samhällsklimatet och debatten. Särskilt nu, när socialdemokraterna tappat kursen, är det upp till oss att tvinga in arbetarrörelsens värden tillbaka in i de politiska rummen och göra världen rimlig igen.

Sedan den här texten skrevs har ytterligare tre dödsfall skett på svenska arbetsplatser.