Forskningsresultaten är entydiga. Privata skol-, vård- eller omsorgsbolag uppvisar varken högre effektivitet eller bättre kvalitet än offentligt drivna. Det som skiljer dem är att en del av pengarna går till vinst. Ökad valfrihet i sig kräver vare sig aktiebolag eller marknadsutsättning.
Det konstaterar Sandro Scocco som är chefsekonom på fackföreningsanknutna tankesmedjan Arena Idé. Hans grundhållning är att det egentligen inte är så intressant om de privata välfärdsföretagen har fem eller tio procents vinstmarginal.
Frågan är vad samhället och skattebetalarna tjänar på detta. Leder konkurrensen till klara förbättringar av produktiviteten inom skola, vård och omsorg?
– Gedigen forskning visar att det inte alls är så. Man ser inga effektivitetsfördelar i privata verksamheter jämfört med offentliga. Vid en seriös bedömning kan man snarare se att offentligt drivna verksamheter är något mer effektiva, även om det inte är mycket.
Inom mer teknikdominerade branscher finns det vissa studier som visar att privatdrivna verksamheter – i alla fall initialt – kan ha en något högre effektivitet. Men denna typ av marknader bygger på möjligheten att stänga inne den kunskap och de fördelar som företagen skaffar sig. Företag kan till exempel skaffa sig maskiner som gör produktionen mer effektiv än konkurrenternas. Men även om andra fabrikörer skulle vilja kopiera den framgångsrika maskinen är det inte möjligt.
– Där finns patent som låser in kunskap i företagen. I mjuka verksamheter som skola, vård och omsorg kan man inte låsa in innovationer. Även om privata skolföretag hade hittat på någon oerhört spännande pedagogik – vilket inte är fallet – så går detta inte att patentera. För en tid sedan framhöll Svenskt Näringsliv på DN:s debattsida att ett resultat av att marknadsutsätta vård, omsorg och skola i alla fall kan antas vara att hela branschen blir mer effektiv genom konkurrens.
– En mycket märklig tes om man ser vad som hänt i svensk skola. Under samma period som resultaten i Pisa-undersökningarna fallit kraftigt så har vi alltså haft en enorm fördel av en kvalitetsförbättring via en kraftig ökning av privata aktörer, säger Sandro Scocco ironiskt.
I samband med den senaste PISA-undersökningen framhöll OECD att de svenska friskolorna presterade sämre än de kommunala skolorna om man tog hänsyn till socioekonomiska och andra viktiga faktorer. Det är alltså inte driftsformen som avgör en verksamhets effektivitet.
– Det finns en bedövande enighet i forskningen kring detta. Det handlar inte om enskilda studier utan metastudier som utvärderat hundratals studier. Även Reepalu-utredningen har i en forskningsgenomgång kommit fram till samma slutsats, säger Sandro Scocco.
Kan finnas positiva effekter
Däremot kan det finnas positiva effekter av att statsmakterna har ett tillåtande regelverk för olika typer av pedagogik och olika sätt att organisera och utveckla
verksamheten.
– Men det kräver inte att man konkurrensutsätter skolan och tillåter aktiebolag att verka. Det är en helt annan frågeställning. Det krävs varken marknad eller aktiebolag för att tillåta alternativa skolformer inom ett nationellt skolsystem.
Det danska kommunforskningsinstitutet har gått igenom närmare 4000 studier som gjorts om privatiseringarnas effekter. De fann inga forskningsrelaterade belägg för kostnadsbesparingar eller kvalitetshöjningar som en följd av privatiseringar inom den sociala sektorn. De fann heller inga belägg för höjd kvalitet inom den tekniska sektorn, men troligen viss kostnadspress. Sandro Scocco är kritisk mot dem som hävdar att det är oväsentligt om företag gör vinst på verksamheten, att det enda viktiga är att de levererar bra verksamhet av hög kvalitet.
– När man försöker kontrollera kvalitén i mycket komplexa verksamheter så tenderar kontrollapparaten att växa och sluka mycket pengar som tas från verksamheten. Dessutom är hela poängen med ett marknadssystem att det ska sålla bort dålig verksamhet. Men så fungerar det inte i sjukvård, skola eller omsorg. Det går inte att förlita sig på marknadsmekanismen, eftersom brukare inte har den information de behöver för att göra rationella val.
Svårt att utvärdera
Det är även svårt att utvärdera alla effekter av att privatisera till exempel skolan. Allt visar sig inte på elev- eller skolnivå.
– Skolverket har konstaterat att systemförändringarna drivit på segregeringen av skolan, var ska den kostnaden bokföras? I nationalekonomin kallas detta externa effekter. Om systemet kräver långtgående och kostsamma kontrollmekanismer för att mäta kvalitet och riggade kösystem för att undvika asymmetrin i systemet undrar jag vad vi ska ha marknaden till?
Ett argument för privata vinstdrivna skolor har varit att de ger människor valfrihet.
– Att välja skola är inte med nödvändighet kopplat till ett marknadsbaserat friskolesystem med aktiebolag. Det är en helt annan frågeställning. Vi kan ha val och kösystem inom ett helt offentligt system – om vi nu skulle vilja det.
Ett exempel på att det är möjligt är Danmark där 22 procent av skolorna är privata och fristående. Däremot tillåts de inte ta ut vinst och det finns krav på föräldrarepresentation i styrelserna. Många skolor har startats av föräldragrupper och de flesta har en särskild pedagogisk inriktning.
Brist på variation
Ska ett valsystem ha ett värde måste aktörerna kunna erbjuda en varierad flora att välja på för brukarna. Det har inte företagen i dag. I en reglerad marknad som sjukvård finns visserligen olika huvudmän men tjänsternas innehåll skiljer sig inte nämnvärt.
– Bristen på variation gör att folk inte bryr sig. De går till närmaste vårdcentral.
Inom vård, omsorg och skola har ett antal koncerner tagit över en allt större del av marknaden. Den koncentrationen tror han kommer att fortsätta. Och marknaden kommer att likriktas ytterligare. Koncentrationen kommer dessutom förskjuta makt från de folkvalda till företagen.
– Det kan man se inom sjukvårdssektorn i USA. När marknaden domineras av några få starka koncerner blir det väldigt svårt att reformera systemet. Dessutom blir det svårt att veta hur mycket pengar som går till enskilda skolor eller andra driftsställen. Företagen kan i stor utsträckning själva visa upp vilken vinst de vill genom internprissättning av till exempel lån och konsulttjänster.
I slutet av mars presenterade Per Molander, tidigare generaldirektör på Inspektionen för socialförsäkringar och expert på förvaltningsfrågor, studien Dags för omprövning, som han gjort på uppdrag för statliga Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO. Hans slutsatser efter att ha studerat svensk och internationell forskning är att privatiseringarna inom offentlig sektor inte har lett till vare sig ökad effektivitet, bättre kvalitet eller lägre kostnader. Han menar att det nu är dags för en omprövning. Bland annat föreslår han att skolan förstatligas och att de privata skolorna och skolvalet avskaffas.