S och M-ledda regeringar har bägge sänkt skatten på arbete sedan millenieskiftet.
Idag har även borgerliga Dagens Nyheter en artikel som visar att det är de rikaste som tjänat mest på skattesänkarpolitiken.
Före valet kom den svenska ekonomijournalisten Andreas Cervenka ut med sin bok ”Girig-Sverige” som visade upp den lika skriande som ökande ekonomiska ojämlikheten i landet. Dessförinnan fick vi ökat adrenalin av den franska nationalekonomen Thomas Pikettys uppmärksammade ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet”, omöjlig att bortse från. Och nu sällar sig alltså även Dagens Nyheter till dem som undersökt och funnit att ja, det är de rikaste som vinner på skattesänkarpolitik. I det här fallet gäller det de skattesänkningar på arbete som såväl S-ledda som M-ledda svenska regeringar ägnat sig åt sedan 2000.
Den svenska skatten på arbetsinkomster ska vara progressiv, det vill säga ju mer du tjänar ju mer skatt ska du betala. Trots det visar journalisten Kristoffer Örstadius i sin undersökning i DN under tema ”fakta i frågan” att det är de som tjänat mest som också vinner mest på skattesänkningar.
Framförallt gäller det de så kallade ”jobbskatteavdragen” som borgerliga regeringar med start under Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, haft en särskild förtjusning i. Och som lever vidare som berättelsetråd i Tidöregeringens ideliga tics-lika nämnande av ordet ”arbetslinjen”.
Även S-regeringen Stefan Löfven/Magdalena Andersson sänkte skatter 2018-2022, efter att först ha höjt dem under tidigare mandatperiod. Och de sänkte mest för dem med höga inkomster enligt DN:s uträkning, vilket berodde på att värnskatten avskaffades. Vilket i ärlighetens namn berodde på det dåvarande samarbetet med C och L i januariavtalet.
2019 och 2022 drev också M, KD och SD igenom ännu fler jobbskatteavdrag, mot S/MP regeringens vilja ska tilläggas.
Ja, sen kom ju Kristersson och Tidölaget till makten i senaste valet och DN konstaterar att skattesänkningarna som gjorts hittills framförallt gynnat dem som tjänar mer än 60 000 i månaden.
Även om det svenska skattesystemet alltså ska vara progressivt, så fungerar det inte så för de rikaste: ”Beskattningen för de rikaste i Sverige kan nämligen beskrivas som den motsatta: regressiv. Skälet är att ett annat inkomstslag än arbetsinkomster har blivit allt viktigare för dessa hushåll: kapitalinkomster. Höga kapitalinkomster beskattas betydligt lägre än höga arbetsinkomster.” konstaterar Kristoffer Örstadius i DN.
På onsdag presenterar finansminister Svantesson sin budget och två huvudpoänger är klara. Även om brytpunkten inte räknas upp igen, vilket många till höger varit synnerligen upprörda över, så har de ändå gynnats under innevarande år när brytpunkten räknades upp med mer än löneökningnarna.
Det kommer också ett förstärkt jobbskatteavdrag för 2024, som med DN:s beräkningar ger en mindre skattesänkning för dem som tjänar mindre än 50 000 i månaden och ”i stort sett oförändrade skattesatser för personer som tjänar över 50 000 kronor i månaden.”
Hela DNs undersökning av vem som gynnats av skattesänkningarna