I söndags avslutade Hotell- och restaurangfacket sin 29 ordinarie kongress i Stockholm. Det blev en tillställning med en del hårda duster, men överlag god stämning och ett antal viktiga beslut från ett vänsterperspektiv.
–Jag ser mycket fram emot att få arbeta med förbundsstyrelsen, och jag tror jag också att det kan vara en stor tillgång för Vänsterpartiet att ha en kamrat i HRFs ledning, som kan skicka fackliga frågor rakt in i partiet så att säga. Det säger Alexander Aldäng, vänsterpartist och nyvald ledamot av HRFs förbundsstyrelse.
Foto: Erik Järvele.
En annan vänsterpartist som var på plats på kongressen som ombud är Frida Tånghag, till vardags ersättare i Göteborgs kommunfullmäktige för Vänsterpartiet.
–Det är alltid lite spänt och nervöst när man åker på kongress. Vi i Göteborgs-delegationen hade satt oss in väl i handlingarna, och visste att fanns en del rätt hårda konfliktlinjer.
–Men känslan när vi väl var på plats var väldigt bra. Jag tycker att vi fick igång en väldigt bra dialog direkt, både med kamrater i förbundet i allmänhet och med förbundsstyrelsen.
En fråga där det fanns tydligt olika linjer, och som till sist fick gå till sluten omröstning gällde vilka som skulle sitta förbundsstyrelsen. Jämfört med de nomineringar som kommit in från de olika distrikten så hade valberedningen strukit flera namn.
–Det här var nog den största konfliktlinjen vi tog med oss in till kongressen. Vårt förslag till nyval, Alexander Aldäng, fanns överhuvudtaget inte med på valberedningens förslag, och där kände vi att vi i Göteborgs-delegationen att vi var tvugna att ta strid. Han är en utmärkt kamrat, som vi absolut ville ha som vår representant.
–Vi är väldigt glada att vi vann den omröstningen, och med den sammansättningen som blev på Förbundsstyrelsen.
Utöver frågor om besättningen av poster så stod ett antal reformer för att stärka interndemokratin högt upp på agendan för både Aldäng och Tånghag. Alexander Aldäng är på det stora hela nöjd med resultaten på det området:
– Extra stolta är vi över den nya rotationsprincipen, som innebär att ingen kan sitta på samma post i mer än tre kongressperioder, och att vi ändrade kongressperioden från fyra till tre år! Detta kommer stärka demokratin i HRF.
Frida Tånghag instämmer, och påpekar särskilt hur viktig interndemokratin är för att stärka förbundet organisatoriskt:
–Det här handlar om att vi ska bygga vår styrka på att vi växer och drar in nya medlemmar, och då behöver vi också vara öppna för att ta in nya personer i ledningen. Om samma personer sitter på samma poster år ut och år in riskerar kunskap och makt att centraliseras. Det här är viktigt i alla organisationer – inte något specifikt problem för HRF eller så.
Sammantaget är de överens om att kongressen var en framgång, och att framtiden ser ljus ut.
–Jag tycker att det känns bra! Många bra beslut och god stämning, och även förbundsstyrelsen verkar ha landat bra i kongressbesluten, avslutar Frida Tånghag.