Har vi råd att låna i bistra tider?

Den som är satt i skuld är icke fri, lyder några berömda rader som ibland felaktigt tillskrivs Göran Persson, som valde dem som titel på en bok under 90-talskrisen. I själva verket uttalades de först av Ernst Wigforss, den gamle reformatorn och finansminister i de socialdemokratiska regeringarna under 1920-, 1930- och 1940-talet, vars gärning tecknats i en ny läsvärd biografi av Henrik Arnstad.
Wigforss var känd för att verkligen våga satsa i den ekonomiska politiken, även och framförallt, i kristider, en politik som en gång la grunden till och byggde upp den svenska välfärden. Såhär skrev han till exempel om borgerlighetens sparnit i ”Ha vi råd att arbeta” ursprungligen en valbroschyr från 1932.
”Det är inte troligt att alla som med gillande upprepar talet om att vi måste spara, och därför inte kan skaffa arbete åt de arbetslösa, har gjort klart för sig vad deras ståndpunkt innebär. Den leder nämligen rakt fram till den fantastiska slutsatsen att arbete är en lyx, att arbete åt alla medborgare är något man kan kosta på sig i rika och välmående samhällen, men som långt överskrider krafterna hos ett fattigt land som Sverige, och överhuvudtaget hos alla de av krisen drabbade länderna. […] Inför den växande arbetslösheten skulle medborgarna alltså bekymrat men undergivet säga till varandra: Vi är för fattiga för att kunna arbeta. Och ju fattigare vi blir, desto mindre har vi råd att arbeta. Det finns intet folk med sitt sunda förnuft i behåll som i längden kan slå sig till ro med en ekonomisk visdom av detta dårhusmässiga slag.”

I vår nuvarande kris har det inte varit arbetslösheten som varit i fokus, än, utan mat på bordet, stigande boräntor och elräkningar. Men högerns sparnit tycks sig lik genom historien, när det gäller reformer som skulle hjälpa andra än dem själva.
Kronofogden rapporterar till exempel att antalet ärenden som gäller obetalda elräkningar som kommit in till myndigheten har ökat med nästan det dubbla under årets första fyra månader. De totala skulderna för el uppgår till 83 miljoner kronor enligt myndigheten. Och debatten om hur krisen ska hanteras kulminerade i helgen med ett riktigt bottennapp från författaren Lena Andersson, som ansåg att det inte är rätt att tala om hungriga barn när deras föräldrar har råd med havregryn.

Men kan det verkligen vara rätt att låna i dessa kristider? Många har ju redan belånat sig högt när räntorna var låga, i hopp om att de skulle fortsätta vara det?

Idag angriper Vänsterpartiets ekonom och skattepolitiska expert Åsa-Pia Järliden Bergström problemet från ett annat håll. I en debattartikel i Dagens Arena tar hon upp ett försummat kapitel i Finanspolitiska rådets nya rapport. Det sista kapitlet. För den som orkar läsa ända dit väntar nämligen ”en fantastisk överraskning i form av en ekonomisk diskussion som legat i malpåse i nästan 30 år” lovar hon.
Det handlar om vad som på engelska kallas functional finance – eller i en svensk översättning strukturell efterfrågepolitik. Istället för att fortsätta att ”enbart på ett kameralt sätt balansera inkomster och utgifter över estimerade konjunkturer..använda inkomster och utgifter för att maximera den svenska ekonomins välstånd”.
Med andra ord inte vara så rädd för ökad offentlig skuldsättning som både borgerliga och socialdemokratiska regeringar varit under den likriktande hämmande nyliberala eran!

Tvärtom måste pengarna ut och jobba bland dem som behöver dem. Och när staten lånar kan pengarna användas just för att få hjulen att snurra så att alla har råd att leva, bo och arbeta.
”Finanspolitiken kan då bidra till att höja tillväxten även på längre sikt. Hög efterfrågan leder till mer investeringar, högre produktivitet och större vilja att anställa i framtiden. Denna syn har dock inte fått komma till tals i den svenska ekonomdebatten. Förrän nu.”
”Det, mina vänner, kan bli riktigt stort.” skriver Åsa-Pia Järliden Bergström i Dagens Arena.

Läs hela Åsa -Pia Järliden Bergströms debattartikel här

https://www.dagensarena.se/opinion/strukturell-efterfragepolitik-kan-maximera-vart-valstand/

Om Henrik Arnstads nya bok om Ernst Wigforss

https://www.vk.se/2023-04-19/optimisten-som-byggde-valfarden-i-morka-tider

https://www.dagensarena.se/innehall/hoppa-forordet-men-las-boken-om-wigforss/

Lena Andersson: Hungrar barnen är det föräldrarnas fel

https://www.svd.se/a/Q7OlRV/hungrar-barnen-ar-det-foraldrarnas-fel-inte-ulf-kristerssons