Rött besökte Hjulsta där en fritidsgård med tjejprofil nyligen öppnat.
Redan utanför den tillfälliga fritidsgården samlas barn och ungdomar. Vi börjar med att kika in i den delen som är öppen för både tjejer och killar och det är fullt ös i en stor gympasal. Alla ungdomar i Spånga mellan 13 och 16 år får vara med.
Aman Mesfen är snart utbildad byggingenjör, men har arbetat parallellt med ungdomar i stadsdelen. Han berättar att gården blivit en stor succé. För några dagar sedan var det totalt 88 besökare!
Så går vi för att titta på den provisoriska lokal där enbart tjejer är välkomna, vi blir ett litet tåg som beger oss iväg i kvällen.
Det är en bit att gå, men en hel del tjejer hänger på.
De berättar att förut fanns ingen fritidsgård alls i Hjulsta. När jag frågar vad de gjorde då berättar en att de satt i en port och hade tråkigt. Några andra flickor, i hijab, säger att de spelade basket och därför hade någonstans att gå.
Många trångbodda
Arbetsledaren Sara Tecle bekräftar bilden. Många här är väldigt trångbodda, och de kan inte alltid gå hem till varandra. Tidigare satt många av barnen bara ute på gårdarna eller i portarna, även på vintern, säger hon.
Jag frågar flickorna vad de tycker om att fritidsgården har en tjejinrikting och det tycker de är bra. De förklarar att de tycker det är jättekul att spela fotboll och basket, men att det också är kul att göra lite annat. Som att dansa, lyssna på musik, pyssla och prata. Här kan vi utveckla vår vänskap, säger en.
Också detta håller Sara Tecle med om.
– Tjejerna gillar ju att umgås med killarna också. Det är inte så att vi separerar dem, utan vi skapar en plattform för tjejerna att kunna vara för sig själva om de vill det. Om de inte vill så är ju gården öppen för alla, de dagar det inte är tjejverksamhet. Men det här är en plats där tjejerna kan få ta plats och vara kreativa med sina idéer.
– Det heter fritidsgård med tjejprofil, säger Ifra Degmo Mohamed, vänsterpartistisk fritidspolitiker, som ordnat besöket.
Få tjejer på fritidsgårdar i hela landet
Hon säger att det är skillnad på hur det funkar här och exempelvis på den mer traditionella ungdomsgården i området intill. Där finns inga aktiviteter som riktas till flickor och det är inte särskilt många tjejer som går dit.
Och så ser det ut på de flesta fritidsgårdarna i hela landet visar det sig.
Fördelningen på Sveriges fritidsgårdar ligger ofta på 70 procent pojkar och 30 procent flickor, och ibland är fördelningen till och med 80/20, enligt Magnus Jacobsson, på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Det är mycket dystra siffror. Flickor får alltså en mycket mindre andel av resurserna. Varför vet man inte säkert, men att ändra på det förhållandet kräver säkert ett medvetet arbete.
Här på Hjuset vill man att både tjejer och killar ska trivas.
”Frågor om demokrati och jämställdhet ska genomsyra hela verksamheteten”, sa Rafif Makboul, biträdande enhetschef på stadsdelsförvaltningen, vid invigningen.
Ett vallöfte kom till
Ifra berättar hur idén föddes. Det var 2013 när hon pluggade sociologi och hade som uppgift att undersöka vilka slangord som just flickor använde. För att hitta testpersoner begav hon sig till ungdomsgården i Tensta, men där hittade hon väldigt få tjejer. Däremot hade gymnasieskolan egna fritidslokaler där det var en bra blandning av könen, kanske beroende på att det också fanns aktiviteter som flickorna utformat.
– Jag gick dit som student, men väl där blev jag politiker, säger hon skrattande. Det gav mig en idé.
– Jag undrade varför det inte kunde finnas en sådan fritidsgård i stadsdelen, dit alla var välkomna. Jag drog förslaget i Vänsterpartiets partiförening och vi satte upp det som en av våra vallöften om vi skulle lyckas få bort Alliansen från makten. Vi skulle se till att det fanns en fritidsgård där både killar och tjejer kunde trivas och där tjejer får ta plats.
– Men det var inte lätt! Alla i Alliansen tyckte att det var dåligt och undrade varför vi ska ha könssegregerade fritidsgårdar?! Vi blev påhoppade överallt. Men de ser inte de här tjejerna i verkligheten, de ser bara något abstrakt, säger hon.
Många som har utformat verksamheten
– Det har varit många föreningar, föräldrar och ungdomar, både tjejer och killar, involverade i processen med att forma fritidsgården i Hjulsta, säger Sara Tecle.
Kan gården fungera som ventil?
Jag undrar om Sara har mött hedersproblematik, att tjejer har svårt att få delta i idrott eller få komma ut?
– Jag har inte sett det själv, men jag har hört talas om det. Det problemet finns säkert, säger hon.
– Men om det är vissa tjejer som har det problemet här så tror jag absolut att det blir en liten utväg för dom att kunna komma hit, umgås med de andra tjejerna eller kanske kunna prata med den kvinnliga personalen om något de går igenom eller vill ha hjälp med. Absolut.
Sara Tecle är positiv inför gårdens framtid.
– Det känns som vi har fått väldigt bra respons från ungdomarna. Det är massor av besökare. Fullt hus. Ja, häromdagen var det fullt både i lokalerna och på skolgården. Och det blir ännu bättre när alla resurser är på plats igen, tror hon.
Kanske blir Hjuset rentav den första gården i landet som har en helt jämn könsfördelning?
