Glädjebetyg frodas i marknadsskolan

Att friskolekoncerner ger sina elever glädjebetyg i högre grad än andra skolor, visar forskningen tydligt.
– Vad man kan säga är att de fristående skolorna, dels rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor och dessutom betygsätter dem mer generöst i förhållande till de här generöst rättade proven, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till Sveriges Radio. Vlachos och hans kollegor har jämfört resultaten på nationella prov från en mängd skolor och med slutbetyg – och kommit fram till att skillnaderna är klart större när det gäller de vinstdrivande skolkoncernerna. Vlachos anser att detta är ”djupt orättvist” mot andra skolelever. Det är han inte ensam om att tycka. Frågan har bubblat upp igen i och med att Sveriges ”finaste” skola, Campus Manilla på Djurgården i Stockholm, där bland andra kungabarnen gått, avslöjats sätta glädjebetyg. Handelshögskolans rektor Lars Strannegård har samtidigt gått i taket och skrivit en ilsken debattartikel i Dagens Nyheter där han pekar ut inte bara Campus Manilla utan även Cybergymnasiet, Societas, Lundsbergs skola, Östra Real och Täby Enskilda gymnasium.
”Gymnasieskolornas betygsättning har lett till en tillitsskada som knappast är en liten sak. Den går att reparera men det måste gå fort. Utan tillit till samhällsinstitutionerna äventyras meritokratin, och därmed tilltron till demokratin” skriver Strannegård i DN och hotar att helt sluta använda betyg, utan istället använda ett eget antagningssystem till Handels.

Efter publiceringen har Lotta Edholm, skolministern, kallats till utbildningsutskottet för att förklara hur hon ser på problemet. Edholm valde att tacka Lars Strannegård för hans reaktion och öppnade upp för att stänga skolor som inte sköter sig. Varken Strannegård eller Edholm pekar dock ut det vinstdrivna marknadsskole-systemet som grundorsak, utan för dem skulle en lösning ligga i fler nationella prov i fler ämnen, att låta skolor rätta andra skolors nationella prov, och kanske något slags slutprov som liknar den gamla tidens studentexamen.

För Daniel Riazat är det dock inte någon tvekan om vad som är grundproblemet. I morse debatterade han glädjebetygen med Mathias Bengtson, utbildningspolitisk talesperson i KD, i Studio Ett, SR.
– Jag menar att marknadsystemet är den absolut främsta problematiken här. Det handlar om att betyget används som en vara, för att helt enkelt marknadsföra sin skola, säger Daniel Riazat.
– Vänsterpartiet tar alltid chansen att stoppa valfriheten och tycker inte att föräldrar och elever själva ska få välja skola. Det här löser man inte genom att stoppa valfriheten utan genom att strama åt regelverket och tydligare koppla betygen till nationella prov, införa gemensam rättning centralt av nationella proven, se till att dra in tillstånden för skolor som inte sätter rättvisa betyg, replikerade debattmotståndaren Mathias Bengtson.

Daniel Riazat höll med om att även kommunala skolor ” till en mindre del, men till en viss del, gått in i det här”, men menade att grundproblemet ändå är just att skolan har förvandlats till marknad.
– När det gäller just marknadsskolan ses betyg som ett medel för att locka till sig elever eller det som man kallar kunder.
– Den politik som Mathias Bengtson och alla de borgerliga partierna för leder till att det här får fortsätta, säger Daniel Riazat i Studio Ett.

Hör hela debatten i Studio Ett här, och dessutom Maja Sjögren, ordförande i Elevernas Riksförbund:

https://sverigesradio.se/artikel/skolpolitisk-debatt-om-gladjebetygen