Micken är riggad, fikat med kaffe och småkakor i en glasburk står uppdukat på trappan framför Turistbyrån. 87-åriga Ragnhild Pohanka är på plats. Det är hon alltid, varje gång från det att manifestationerna startade i vintras har hon stått redo framför scenen med sin rollator i god tid innan klimatdemonstrationen drar igång.
– Jag tycker att det här är det bästa vi har gjort i Borlänge. När jag började jobba med klimatet så trodde man inte på oss och att det skulle bli såhär. Men tyvärr hade vi rätt.
– Nu har vi jorden i vår hand och måste tillsammans visa vad vi vill. Politikerna kommer våga ta viktiga beslut om de känner att de har folkopinionen med sig och som sätter press, menar hon.
Hon vet mer än många andra vad hon pratar om. På 1980-talet var hon en av dem som startade Miljöpartiet och under många år var hon språkrör och sedan riksdagsledamot för partiet. Men sedan 15 år tillbaka är det Vänsterpartiet som har hennes stöd.
– Det är väl inte så konstigt, Miljöpartiet har svikit många av sina ideal.
Successivt fylls torget på. Ragnhild Pohanka hejar och nickar åt de flesta som går förbi. En av dem är Lena Bergstedt som ska på manifestationen med sina barn, Julian och Jack. Storebror Julian har spring i benen, så det blir en stund på lekparken bredvid innan allt drar igång. För Lena Bergstedt kom klimatångesten krypandes där under den heta sommaren.
– Det var så himla varmt då när Jacken precis hade kommit och det kändes att det inte ska vara såhär. Och så var det sådana himla oväder, det blev enorma blixtnedslag precis ovanför huset.
– Efter det har jag tänkt att okej om man pratar om 50 år framåt, men om man börjar höra tio år framåt och så har jag två barn. Vad ska de växa upp i för värld?
Folkets tryck behövs
Även Lena Bergstedt tror att folkets tryck behövs för att politiker ska fatta obekväma beslut.
– Jag läste någonstans att med den här politiken är det en procents chans att vi lyckas hålla hur varmt det kan få stiga. En procent är ju jättelite. Men nu när det händer så mycket och man ser att folk faktiskt är villiga att göra en förändring så måste det ju hända någonting, menar hon.
När det endast är några minuter kvar till manifestationen börjar har runt hundra personer samlats framför den lilla trappan upp till Turistbyrån, trots snögloppet. I Vänsterpartiets hörnlokal i andra delen av stan har vänsterpartisterna Rikard Rudolfsson och Carl Delbom mötts upp några timmar tidigare. De ska förbereda det sista inför dagens manifestation. Kaffet ska kokas och banderollen forslas till Turistbyrån. I vintras drog de igång Klimataktion Dalarna.
– Vi hade en manifestation mot katastrofbudgeten innan jul. Sen kände vi att vi skulle behöva ta tag i något kring klimatet, för budgeten går ju helt i klinch med det.
– Om man tittar på hur mycket budgeten lägger på miljösatsningar och sen på de subventioner på dieselskatt och saker som påverkar klimatet i en negativ riktning så är den kostnaden större, säger Rikard Rudolfsson.
Första tillfället var i början av januari med 15 minusgrader.
– Vi kände att vad fan har vi gett oss in på? Men det kom femton personer och vi hade jättekul, berättar han. Förutom Klimataktion Dalarna har Rikard Rudolfsson och Carl Delbom varit drivande i att Borlänges budget ska gå i en helt annan riktning än den på riksplanet. Under förra mandatperioden satt Vänsterpartiet med och styrde i Borlänge. Då såg de och Miljöpartiet till att kommunen tog fram en koldioxidbudget. På så sätt blev de en av de första i landet. Framöver ska de minska utsläppen med 16,4 procent per år och målet är att ha noll koldioxidutsläpp 2040. Det är en utmaning.
– Vi måste skapa en miljöplan som är radikal nog att lyckas, men den måste också vara utformad på ett sånt sätt att kommunfullmäktige känner sig tvungna att godta den. Fullmäktige i Borlänge är ju inte de mest klimatmedvetna, så vi står inför en stor utmaning där, säger Carl Delbom.
Det handlar om rättvisa
Och det är inte bara kommunfullmäktige som kan vara motsträvigt, även allmänheten måste med på tåget. Carl Delbom menar att det handlar om rättvisa.
– Det var nån som kom fram på stan och sa ”Gud, vad håller ni på med, det här leder ju bara till att vi får höjd bensinskatt”. När folk blir arga över klimatfrågan är det ju för att de tror att vi vill höja bensinskatten. Men när jag säger ”Nej, jag vill inte införa höjd bensinskatt för dig, bara för de där jävla storstadsborna. Vi på landsbygden ska inte betala mer” och pratar till exempel om ett landsbygdsbidrag, så är det rätt lätt att få med dem på tåget.
– Det är omöjligt att införa en bra klimatpolitik om den inte samtidigt har ett jämlikhetsperspektiv. Det har man ju sett i Frankrike. Jag känner att det vi måste göra är att agera på en statlig nivå och göra som Kanada, där man får en check ner i postlådan som säger att här får du tillbaka, säger han innan det är dags att dricka upp sista kaffeslurken och bege sig ut i blötan.
Pappersbruket den största utsläpparen
Röken bolmar från en av Borlänges största utsläppare, pappersbruket i Kvarnsveden. För även om bruket ligger energimässigt strategiskt i direkt anslutning till älven och den vattenkraft det medför går det åt en hel del energi. Flera gånger i timman åker timmerbilar in genom de höga metallgrindarna för att forsla in mer virke i den aldrig sovande jättemaskinen. Dygnet runt, året om spottar den ut papper.
– Min dotter tror ju att molnen görs just här, i molnfabriken, berättar Rikard Rudolfsson och refererar till de stora skorstenarna.
Han menar att bruket är en integrerad del av stan och står för ett välbehövligt värmetillskott i fjärrvärmenätet.
– Bruket hänger ihop med borlängeborna på ett sätt som borlängeborna inte tänker på. Det bränner av lika mycket energi som hela Malmö kommun på en dag, men all spillvärme skjutsas in i fjärrvärmenätet. I skorstenen sitter det turbiner och när de skickar ut ångan startar turbinerna och producerar el, säger Rikard Rudolfsson, som ett exempel på hur företagen kan vara med i omställningen.
Den koldioxidbudget som Borlänge tagit fram med hjälp av Uppsala universitet och konsultbolaget Ramboll innefattar inte enbart kommunens egen verksamhet, utan även företagen i kommunen och invånarnas utsläpp inom kommunen och deras flygresor. Att påverka företag och privatpersoner brukar sällan ses som en uttalad uppgift för kommunerna, men Carl Delbom menar att det handlar om att ge förutsättningar.
– För en effektiv klimatomställning måste Borlänges storföretag ta ett större ansvar för utsläpp och börja bidra mycket mer till den hållbara utvecklingen.
– Sen är det upp till kommunen att skapa förutsättningar för att borlängebon ska kunna minska sina utsläpp. Vi måste erbjuda en avgiftsfri, utbyggd kollektivtrafik och en infrastruktur som uppmanar till att inte välja bilen, säger han.
Även i den verksamhet som kommunen bedriver menar de att det finns stort utrymme för att minska utsläppen.
– För att minska utsläppen i den kommunala verksamheten har vi till exempel maten i offentlig sektor, där tycker jag att vi ska införa två vegetariska dagar per vecka i skolan och i äldrevården, säger Carl Delbom.
Rikard Rudolfson fyller i:
– Över 50 procent av den mat som serveras i skola och äldreomsorg är ekologisk. Det är för att det tidigare har bedrivits ett så tydligt miljöarbete i kommunen. Någon gång på 1990-talet blev kommunen utsedd till årets miljökommun. Men det har vi inte förvaltat ett skit. Det är det som är så jävla sorgligt. Det var bara en bock i protokollet och sen har vi gått vidare.
För båda två är det ett rött skynke att Borlänge köper in sopor och eldar för att värma upp hemmen i kommunen.
– Till uppvärmningen eldar vi mest sopor i nuläget. Borlänge energi är ett kommunalt bolag så kommunen har ju stor makt att påverka vad de gör. Så det handlar väl om att sluta med sopbränningen som sker och ersätta det med alternativ, säger Carl Delbom.
Försöker förändra samhället
Tillbaka på demonstrationen har 11-åriga Malte äntrat scenen. Han fick syn på demonstrationen i gratistidningen Annonsbladet och bestämde sig för att gå dit tillsammans med mamma Yvonne. I handen håller han en skylt med en brinnande jordglob på. Den är egenhändigt designad.
– I somras började jag engagera mig väldigt mycket i politiken. Jag började tänka mer på vad samhället behöver göra och försöker få samhället att göra det som behövs, berättar han..
Och han har en del förslag.
– Jag tycker att politikerna gör mycket, men att de skulle kunna göra ännu lite mer. Det är ju många saker, men stål och cementindustrin, billigare tåg och billigare buss och bättre underhåll av järnvägar. Och fler järnvägar. Det ska bli lättare att kunna ta bussen och lättare att kunna ta tåget.
– Och så fler demonstrationer. Det är ju faktiskt jättehäftigt.
Har du något tips till folk som vill engagera sig?
– Jag försöker just i allmänhet att undvika palmolja. Jag försöker uppmana alla att göra det, säger Malte medan det börjar mörkna.
Det är dags att ta det brinnande jordklotet under armen och traska hemåt igen. Men om en vecka ses de igen för en ny demonstration.
Fakta om koldioxidutsläpp:
Borlänge är en av 15 kommuner, län och regioner som har tagit fram sina första koldioxidbudgetar. I genomsnitt ska kommunerna minska sina utsläpp med 16 procent per år. I Sverige drivs projektet av Ramboll och klimatledarskapsnoden på Uppsala universitet.
Målet är att Sverige genom koldioxidbudgetarna ska göra sitt för att nå målet om max 2 graders global uppvärmning. EU har nyligen beslutat att en koldioxidbudget ska bli del av EU-ramverket för att nå Parisavtalet.