Vilken utbildning du går berättar vilken klass du tillhör.
Inte minst syns det på Facebook, enligt en aktuell avhandling från Göteborgs universitet.
Att göra en individuell klassresa genom utbildning har länge varit en omhuldad berättelse, även om den också kritiserats. Vad händer idag när även lärare och läkare tappar i status och lön? Och är det eftersträvansvärt att enskilda individer ska lämna sin klass för att bara de själva ska ingå i en mer privilegierad klass i samma ojämlika samhälle, och lära sig tala annorlunda, klä sig annorlunda, bo bättre, äta finare mat osv.
Och vad händer med den där klassresan när kapitalet får grepp om skolan som i Sverige och förvandlar den till en marknadsskola, där elevernas betyg återigen avgörs mest av familjebakgrunden?
Forskaren Alexandra Söderman vid Göteborgs universitet har undersökt ännu ett perspektiv av ämnet klassresa/utbildning; vad händer om man lägger till sociala medier? Mer konkret har hon följt tre studentgrupper i slutna grupper på facebook- förskollärare, statsvetare och konst- och designstudenter, och i sin doktorsavhandling menar hon att grupperna återspeglar studenternas sociala bakgrund och innebär en kulturell och social inlåsningseffekt inom högre utbildning.
Förskollärargruppen, som Alexandra Söderman kallar ”mobiliseringsarena för akademiska underdogs” är ofta de första i sin familj att gå på högskolan.
– Förskollärarstudenterna använde gruppen på ett sätt som för tankarna till facklig organisering. På Facebook kunde de kollektivt mobilisera emot lärosätet och exempelvis protestera mot nya seminariegruppsindelningar. I Facebookgruppen fanns en tydlig uppdelning mellan ”vi” och ”dem” där man ifrågasatte hur ”de”, alltså lärosätet, kan göra ”så här mot oss”, säger Alexandra Söderman till forskning.se
Förskollärarna skilde sig klart från statsvetargruppen som Alexandra Söderman kallar ”nätverksplats för akademiskt hemmastadda”. De senare kom ofta från medelklass och hade föräldrar med akademisk bakgrund. Konstvetarna i sin tur kom antingen från medel- eller övre medelklass, och de hade mer kulturellt än ekonomiskt kapital.
Det intressanta var att kulturen och språket i de slutna Facebookgrupperna snarare förstärkte studenternas klasstillhörighet.
– Resultaten står i skarp kontrast till tidigare utopiska idéer om internet som ett frigörelseprojekt där var och en formar sin egen identitet oberoende av bakgrund, säger Alexandra Söderman till forskning.se
Avhandlingen visar en social och kulturell inlåsning i de tre slutna studentgrupperna som också motsäger att social utjämning skulle vara ett särskilt angeläget värde, vilket var ett argument som låg till grund för högskolereformen 1977.
– Det är därför mycket möjligt att det blir svårare att göra en klassresa med hjälp av högre utbildning när Facebook blir som ett socialt och kulturellt ankare, både för enskilda studenter och för olika utbildningsinriktningar, säger Alexandra Söderman till forskning.se
Här finns avhandlingen att läsa:
Digital studentkultur – Om slutna grupper på Facebook som icke-formell arena i högre utbildning.