Soldiers wearing camouflage uniform standing at attention with sergeant in the foreground. The Royal palace in Stockholm is in the background.
I fredsforskaren Anna Jarstads nya bok utforskas fred som en relation snarare än en situation.
– Då kan man studera både krig och fred parallellt, det kan förekomma fredliga relationer även där det är mycket våld, säger hon i en intervju i tidningen Syre.
Just när krigsherrarna tycks dominera världens spelplan fullständigt, med den oberäknelige Prigozjin som tågade mot Moskva med sina Wagnersoldater och sedan vände, och det inte tycks finnas minsta utrymme för andra perspektiv än upprustning och uniformer, så kan man läsa en intressant intervju i tidningen Syre med Anna Jarstad, docent i freds- och konfliktforskning, som också ligger bakom nätverket Varieties för peace.
– Vi fokuserar på fred som en relation till skillnad från fred som en situation. Många säger så här, det råder krig i Ukraina. Det är en situation. Eller det råder fred i Sverige. Men då vet man inte vilka det är fred mellan. Om man fokuserar på relationen, relationell fred, då fokuserar man på vilka som är i fred med vilka, och vilka som är i konflikt med vilka, säger Anna Jarstad till Syre.
I boken ” Boken Relational peace practices (med Johanna Söderström och Malin Åkebo, Manchester university press) studeras fred från ett relationsperspektiv på flera platser, men sedan ett år tillbaka är det ju kriget i Ukraina som oftast är i blickpunkten i vår del av världen.
– Jag tror att det är väldigt viktigt att ha båda aktörers perspektiv och tankar. Där är det helt olika verklighetsbeskrivning. Jag tror att det skulle vara farligt med ett krigsslut som innebär att Ryssland helt tappar ansiktet och totalt tillintetgörs. Det såg vi efter första världskriget, att det är inte så bra, det leder ofta till en ny konflikt. Man måste hitta någon slags mekanism för hur man presenterar lösningen så att även Ryssland skulle känna att de kan ha kvar någon slags värdighet. Samtidigt är det helt klart att det är Ryssland som är angriparen och det är inte lagligt att angripa ett annat land, säger Anna Jarstad.
Anna Jarstad har i en tidigare bok ” From war to democracy: dilemmas of peacebuilding, 2008 Cambridge university press” gjort en sammanställning av stora fredsavtal som visar att det också är många krig som avslutats, som i Colombia och Eritrea – Etiopien.
– Det är ändå många fredsprocesser som pågår. Och det är färre personer som lever i länder med krig. Däremot så är det fortfarande en lång väg kvar att gå, säger Anna Jarstad.
Bland det viktigaste som bör göras för en mer fredlig värld är att få bukt med de stora globala orättvisorna.
– Det är inte så att det oftast är de fattigaste länderna eller fattigaste grupperna som tar till vapen, det finns inga sådana samband. Men jag tror ändå att de här enorma, stora klyftorna leder till eller bidrar till konflikter. Och det är de fattigaste länderna som också har varit utsatta för kolonialism som också kommer drabbas hårdast av klimatförändringarna. Och det här leder förstås till ökade spänningar. Det handlar ju också om makt, alla konflikter handlar om makt på något vis. Och när det är så stora orättvisor så finns det alltid en grogrund för missnöje och konflikter, säger Anna Jarstad till tidningen Syre.
Läs hela intervjun i tidningen Syre