Tvekar du också när tomater, gräslök och rädisor blivit lyx i förhållande till din plånbok? Du är inte ensam. Nu varnar Livsmedelsverket för att dyrare mat kan påverka folkhälsan.
Maten har fått en allt tydligare klassprägel i dyrtiderna. Alla som Livsmedelsverket frågar i sin senaste undersökning svarar att högre priser påverkar vad de köper i matbutiken. Det gäller både fisk, bröd, kött och mejeriprodukter, men framförallt gäller det grönsaker och frukt. Fyra av tio uppger att de köper mindre färska grönsaker, oavsett vad de tjänar, men det finns även tydliga skillnader mellan de som tjänar mycket och de som tjänar lite. Skillnaden mellan vad de med lägre inkomster väljer bort när det kommer till färska grönsaker, jämfört med vad de med högre inkomster väljer bort, är klart större än våren 2022.
– Att konsumenterna säger att de köper mindre av färska grönsaker är oroande. Om det ger förändrade matvanor finns det en risk för att hälsan påverkas negativt på sikt, kommenterar Karin Fritz rådgivare på Livsmedelsverket.
Frukt och grönt minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer och rådet är att äta 500 gram om dagen. Konsumenterna har också svarat att de minskat sina inköp av kött, kyckling och fisk. Även om mångas hälsa till och med skulle gynnas av minskat köttätande kan det vara en risk för kvinnor i fertil ålder eftersom det kan resultera i riskabelt låga järnvärden. Det gäller särskilt om de unga kvinnorna inte kan byta köttet mot järnrika vegetabiliska livsmedel, som till exempel järnrika färska grönsaker.
– Så kallade levnadsvanesjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar kan öka på sikt om matvanorna försämras. Därför behöver vi på Livsmedelsverket följa hur både matpriser och andra faktorer påverkar hur vi äter och om det kan finnas risk för att hälsan påverkas negativt i olika inkomstgrupper, säger Karin Fritz på Livsmedelsverket.
I en artikel i Svenska Dagbladet idag tar man också upp hur dåliga tider påverkar hälsan. Där ställs inte grupper med olika ekonomi i fokus utan jämförelsen görs i första hand mellan individnivån och befolkningen som helhet.
”På individnivå är det alltså tydligt att försämrat ekonomiskt läge ökar risken för hälsoproblem. På befolkningsnivå är det däremot inte alls självklart att lågkonjunktur leder till sämre hälsa” skriver artikelförfattaren Emma Frans och hänvisar till ett flertal vetenskapliga undersökningar som visar att lågkonjunktur faktiskt kan minska dödlighet och hälsovådliga beteenden. Bland annat blir det färre bilolyckor när färre rör sig i trafiken, mindre luftföroreningar, färre olyckor på arbetsplatser och långsammare tempo överhuvudtaget i samhället vilket leder till mindre stress.
Enligt en studie på Island som undersökt befolkningens hälsobeteende under den ekonomiska krisen 2008 noterade forskarna en del positiva förändringar, bland annat att undersökningspersonerna rökte mindre, sov mer och åt mindre godis och snabbmat.
Även i Svenska Dagbladet konstateras dock att det är skillnad mellan den som har sitt på det torra och tjänar bra jämfört med den som inte har det.
”Den som har goda marginaler och trygg anställning har bättre förutsättningar att klara en ekonomisk kris, och det gäller också hur krisen påverkar vår hälsa” skriver Emma Frans i SvD.
Läs hela undersökningen från Livsmedelsverket:
SvD:s artikel:
https://www.svd.se/a/xg7rR8/daliga-tider-kan-vara-bra-for-folkhalsan