Att hela en trasig stad

När politiker och tyckare ropar på hårdare tag väljer organisationen Helamalmö en annan väg. En väg som bygger på resursfördelning och som ger resultat där myndigheternas insatser misslyckats.

Det är tidigt på morgonen. På torget i Nydala är det inte många som rör sig. En butiksägare i torgets ena hörn bär ut lådor med frukt, öppet-skylten har han inte hunnit ställa ut än. Stadsdelen, som är en av Malmös minsta, anses vara extra utsatt när det gäller brottslighet. Här har en ökad polisnärvaro märkts av på senare tid. Under en vecka i februari sökte hundratals poliser igenom trapphus, garage och bilar i området. Detta inom ramen för Operation Rimfrost, en specialinsats som påbörjades efter en rad uppmärksammade skjutningar i Malmö.

Stadsdelen är också hem för Helamalmö, en förening som genom att jobba med barn och ungdomar vill skapa en tryggare och rättvisare stad. Nicolas Lunabba är grundaren till organisationen och har sedan starten 2004 varit drivande i Helamalmö. Verksamheten har sett olika ut under tiden och det är först under det sista året som de har haft lokaler i Nydala. Trots att Helamalmö träffar många av de ungdomar som är inblandade i skjutningarna i staden vill han helst inte diskutera skjutningar och mord.

– Media kommer bara hit när någon skjutits men vill sällan komma hit annars. Jag är trött på det. När vi bidrar med att skapa en rättvis och trygg stad kommer ingen, men när någon skjutits kommer de hit och sedan lämnar de lika snabbt igen. Vi behöver inte ställa upp på den debatten, säger han.

Inne i lokalerna har Walla Habib förberett frukosten som organisationen varje vardagsmorgon bjuder allmänheten på. Mackor, ost, kallskuret och paprika ligger uppdukat på bordet. En efter en börjar folk att droppa in. Här blandas barn som vill ha frukost innan de går till skolan med gamla och sjukskrivna som söker sällskap, en kaffe och något att äta.

– Det varierar mycket hur många som kommer, vissa veckor har vi haft ett par hundra personer som kommit, säger Walla Habib.

Tusen måltider per vecka

Hon avbryts av en flicka som kommer springandes, full av den energi barn besitter. Hennes ton är nästan förebrående när hon frågar var Walla Habib har varit.

– Jag har varit på semester, har du saknat mig?

Flickan som heter Ritai nickar. Hon kommer nästan varje dag med bussen från Lindängen. Hon vill inte missa frukosten innan hon går till skolan. Hon är inte ensam. Totalt delar Helamalmö ut runt tusen måltider per vecka, främst till barn men också till vuxna och äldre. Det hela är genomtänkt förklarar Nicolas Lunabba; Helamalmö vilar på en idé om att grundläggande behov måste tillgodoses innan det går att skapa trygghet och bygga självförtroende.

– Vi jobbar från botten och upp – först när vi har mat, vatten och någonstans att sova går det att tackla andra problem, säger han.

I områden som Nydala är det ingen självklarhet att alla får de grundläggande behoven tillgodosedda. Barnfattigdomen är hög, 25 procent av barnen i området lever i relativ fattigdom. I grannområdet Rosengård är siffran ännu högre, där lever 55 procent i fattigdom.

– Det är inte så att barnen nödvändigtvis kommer hungriga men vi har räknat ut att våra frukostar och mellanmål kan spara en barnfamilj 3 000 kronor i månaden, säger Nicolas Lunabba.

När han pratar om Helamalmö är han energisk, han har ett sätt, en ton som gör att det är lätt att tro på honom. Det är tydligt att för Nicolas Lunabba är det inte bara ett jobb, för honom är Helamalmö en vision.

– Det vi håller på med är omfördelning av resurser, säger han.

Han förklarar vad han menar: I områden som Nydala saknas samhällets resurser. Det handlar om allt från bankkontor till skolor och bibliotek, men även högskolor och universitet.

– Det här är politiskt försummade områden, vi är här för att vi vill vara den förändringen vi vill se, säger han.

Fixade ett bibliotek

När Helamalmö identifierar ett problem jobbar de för att se till att ge de boende de resurser som tidigare saknats.

– Det fanns inget bibliotek i Nydala så vi fixade det.

I Helamalmös lokaler finns sedan en tid tillbaka ett litet bibliotek. På samma vis som andra bibliotek är det kopplat till resterande bibliotek i staden och via dem kopplade mot det nationella nätverket av bibliotek. På så vis har den som söker efter dem numera tillgång till en värld av böcker. Även när det kommer till att göra högskoleutbildningar tänkbara har Helamalmö en plan. De arbetar för att få ut de högre utbildningarna till Nydala. Organisationen har flera samarbeten med forskare och institutioner på Malmö Universitet.

– För många är universitet avlägset, både geografiskt och mentalt. Det är viktigt att få dem närmare, att resurserna kommer hit, säger Nicolas Lunabba.

I hans röst finns det en självsäkerhet, som har något smittsamt över sig. Det finns grund för hans självsäkerhet. Helamalmö har funnits i området i ett år. När MKB, det allmännyttiga bostadsaktiebolaget i Malmö, gjorde en trygghetsmätning i Nydala hade tryggheten ökat med åtta procent sedan Helamalmö öppnat upp.

– Vi är jäkligt stolta över det, det är ett kvitto på att det vi gör fungerar, säger han.

Showan Shattak är även han stolt över Helamalmös arbete. Han är en person med många bollar i luften: han jobbar på ABF, är ersättare i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet i Malmö och sitter i styrelsen för Helamalmö. Han delar Nicolas Lunabbas motvilja mot att mycket av rapporteringen kring Malmö handlar om brott och polisinsatser, men säger att han inte har mycket till övers för polisens hårda tag i Nydala.

– Jag är alltid lojal mot Malmös arbetarklass. Rimfrost är stigmatiserande, mycket av de tunga drogerna används i västra Malmö, men det är här de tar i med hårdhandskarna, säger Showan Shattak.

Strategin i sig tror han inte heller fungerar, enligt honom stammar mycket av brottsligheten från drogförsäljning. Han tror inte att det går att bli av med den utan att ta tag i grundläggande problem.

– Efterfrågan, grunden till problemet, kommer att finnas kvar även om vi griper alla de tunga spelarna. Mönstret måste brytas. Det finns många som vill bli gatumiljonärer, säger han.

Skapar relationer och ansvar

Helamalmös lokaler är fulla av barn. Ute har det blivit mörkt. En dansklass förbereder sig för att starta, barn och ungdomar spelar biljard. Vid ett bord vid ingången står Ermina Hajdarevic, hon är en av ledarna i Helamalmö. Hennes kontakt med organisationen började redan när hon var ung och deltog i deras aktiviteter.

– Det är något visst med att ha tagit del av organisationen tidigare, man har en viss relation till den. Jag gillar att vi jobbar med att skapa relationer och ansvar både på individ- och samhällsnivå, säger hon.

Bredvid henne står Elias och Shanoon, båda vill vara med på bild, de vill synas.

– Jag var med i tidningen sist de kom hit, säger Shanoon med stolthet i rösten.

Hennes vän fyller i att han har varit med och spelat in en musikvideo. Båda utstrålar ett lugn och en självsäkerhet som tycks genomsyra alla på Helamalmö. I trappan bakom dem springer Ritai, flickan som tar bussen för att vara med på frukosten. Nu är det mörkt ute och hon är på väg hem.